Kamera är inköpt. En Mini-DV eftersom det är bra med en som har band och inte bara hårddisk. Vi stannar kvar lite i 1900-talet och inväntar säkrare teknik, som inte är svindyr.
Och så har vi köpt en iMac med 22 tums-skärm. Allt är installerat och dessutom så är nätverket fixat. Så nu är det bara att tuta och köra. Eva har redan kört igång med en grupp som dokumenterat arbetet med julavslutningen på skolan.
Frågan är bara hur vi ska göra för att alla elever ska få leka och lära sig... Inte en chans att grejerna ska få stå och samla damm!
seeya
tisdag 22 december 2009
fredag 27 november 2009
Rapport- Rörlig bild och lärande
Inledning
I ett samhälle där dess medlemmar ständigt matas med information dygnets alla vakna timmar måste man vara smart. Det gäller att välja och framför allt välja bort. Mitt uppdrag som lärare är styrt och finns nedtecknat i olika styrdokument. Det primära är att vara med i processen att fostra demokratiska samhällsmedborgare. Jag vet inte vad framtiden har i sitt sköte, naturligtvis, men jag försöker som lärare och mentor att visa mina elever att valmöjligheterna finns och de bör vara kritiska i sina val och till de grunder varpå de fattar sina beslut. Jag brukar säga att till dem att jag inte vill att de ska bli lurade ”där ute” och att de ska stå upp för det som de tror på. Jag brukar säga till de föräldrar som tycker att deras tonåringar är jobbiga att jag lyckats om de i en argumentation vinner över dem.
Jag behöver också vara smart, bla. när det gäller min undervisning. Det är så många mål att arbeta mot, så mycket jag vill upptäcka tillsammans med eleverna, så mycket att lära. Jag lär mig ju mest förstås, det är en av vinsterna med att vara lärare: Man har bra förkunskaper innan diskussionerna och lärandet börjar. Jag har upptäckt att film (rörliga bilder) är ett bra medium för lärande då den på flera sätt visar sitt budskap. Där finns bild, ljud och ibland text, men även metaforer, symboler och underliggande meningar. Detta är bra även för de elever som inte riktigt passar in i en skola där de primära artefakterna av tradition är penna och papper och det skrivna ordet.
Vår skola har en organisation med helt åldersintegrerad undervisning F-5 och 6-9. Dessutom arbetar vi med ämnesövergripande teman, där alla eller de flesta ämnen och ämneslärare (beroende på temats inriktning) samverkar. Varje elev hör hemma i en mentorsgrupp med ungefär 15 elever som sedan delas upp i samarbetsgrupper om 4-6 elever. Sedan förra läsåret har vi gemensamma temarubriker för hela skolan, men elever och pedagoger i varje arbetslag utformar innehåll och arbetssätt tillsammans. Det finns en rad fördelar med denna organisation, men jag väljer att just nu bara berätta att detta gör att eleverna når flera mål med samma arbete/uppgift och det skapar tid och utrymme för fördjupning och reflektion.
Bakgrund
Det tema som vi arbetar med nu på skolan heter ”Förändringar”. Eleverna har haft en inspirationsfas kring händelser, upptäckter, människor som förändrat världen i något avseende. De befinner sig nu i problemformuleringsfasen och håller på att bestämma sig för en individuell fördjupning. Kursens avslutande uppgift var att använda rörliga bilder på något sätt i ett redan planerat kursmoment/ämnesområde på vår skola. Att använda rörliga bilder i detta tema kändes inte som någon stor utmaning, det svåra var att välja ett sätt som lät både eleverna och mig lära mig något nytt. Vi bestämde oss i vår grupp för att låta eleverna göra egen film trots att tiden var knapp. Ämnet skulle vara en historisk händelse som förändrat världen. Förutsättningarna för själva filmen var i mina grupper att det skulle filmas med mobilkamera, det skulle bara vara en tagning och filmen skulle bli en minut lång och inte fick klippas. Som inspiration fungerade bl.a. två klipp från You Tube, som vi själva fått se under ett av kurstillfällena, nämligen Forrest Gump och Kill Bill 1&2. Grupperna hade allt som allt knappt 10 timmar till sitt förfogande för allt arbete med filmen. De fick, på sin fritid, lägga på ljud och eventuellt snabba upp filmen. De fick även lägga till text. Detta för att jag ju knappast inte kunde säga att de inte fick använda de kunskaper som de redan hade om filmmakande.
Syfte
Syftet för mig och min grupp var att utföra uppgiften på ett genomarbetat och bra sätt som gjorde att vi lärde oss mer om hur man kan tänka kring rörlig bild och lärande i skolan. För eleverna var det att lära sig något om en historisk händelse och i den plocka ut essensen för att sedan göra en film om den på en minut.
Avhandling
När vi i gruppen bestämt hur vi skulle genomföra kursens avslutande uppgift så fick eleverna förutsättningarna för uppgiften. Samarbetsgrupperna satte genast igång med att komma överens om vilken händelse de skulle filmatisera. Mina 12 samarbetsgrupper skulle se till att de inte valde samma händelse. Det finns ju mycket att välja på så det gick galant. De läste sedan om ”sin” händelse i läroböcker, böcker från skolans bibliotek och naturligtvis (?) på nätet. De fick under en bildlektion lära sig mer om filmens/filmproducerandets olika beståndsdelar. De skrev manus och gjorde bildmanus. Min uppgift var att inspirera, komma med frågor som ledde arbetet framåt och bidra med kartong och färg.
Sedan de klippt och målat sin rekvisita och repeterat lite var det dags för inspelning. Vissa grupper hade även tagit med sig annan rekvisita hemifrån eller lånat ihop lite på skolan. De gjorde ett par tagningar var och sedan lade vi över filmerna på mitt USB-minne. Naturligtvis har eleverna fått se varandras filmer – åtminstone de som blev färdiga innan deadline.
Det som vi lärde oss om att spela in film var massor. Några saker visste jag redan från våra tidigare uppgifter i kursen, t ex att det tar ofantligt mycket längre tid att göra film än vad man tror. Eftersom eleverna inte hade så mycket tid så märktes det på resultatet. En annan lärdom som eleverna gjorde var att ljud och ljus är svårt att få till bra med en mobiltelefon. Det var även svårt att på så kort tid verkligen hitta essensen i händelsen och föra över det till en film så att publiken lätt förstod vilken händelse som filmen avsåg.
Vad händer nu då? Eleverna har fått blodad tand och vill lära sig mer om att producera film och att förstå vad det är som gör en film bra, även om det knappast finns bara ett bra svar på den frågan. Vi kommer att fortsätta att använda film som medium för lärande i skolan, åtminstone om jag får vara med och bestämma.
Reflektion
Är det smart att använda rörliga bilder som en del i lärandet? Ja, jag tycker det. Jag ser ofta att (spel)filmer används som någon form av konstgjord andning i skolan. ”Vi har en eftermiddag över – sätt på en film till ungarna!” ”Nu har de ju jobbat så bra, kanske de ska belönas med att få titta på en film. Har du nå’n?” Det uppskattas alltid av eleverna och de, precis som pedagogerna, ser det hela som en avkoppling och ett avbrott från ”vanligt” skolarbete. Våra elever konsumerar en hel del rörliga bilder. Det är min uppfattning i alla fall. Det märker jag i skolan bl.a. på att reklamsnuttar reciteras och actionscener härmas på raster. Även om jag redan innan denna kurs tyckt att film kan användas på betydligt fler sätt än de jag beskrev nyss, så har mina kunskaper breddats och fördjupats genom litteraturläsning och de kursträffar som varit.
Vi lär tillsammans. Säljö har utvecklat Vygotskys tankar om detta och använder begreppet socialkonstruktivism. ”Alla samtal är uttryck för mediering” (Säljö, 37) och att samtala om rörliga bilder tillsammans skapar nya kunskaper. Att titta på film tillsammans kan ge så mycket mer än bara avkoppling. Det finns så mycket att titta på i en film. Handlingen är ju bara en del av filmen som kan analyseras och användas för kunskapande. Hur kan en films anslag ”lura” sin publik är ett annat exempel? Och ska man sedan göra en egen film är det många färdigheter som tränas, inte minst samarbete. Och det är mycket kunskap som tarvas för att få till en film som visar det man vill säga. Tittar man på vårt sätt att arbeta på vår skola så passar arbete kring rörliga bilder in bra. Oavsett vilket tema som vi arbetar med i skolan skulle rörliga bilder men lätthet kunna innehålla många av skolans ämnen. När jag jämför med Lisa Öhman-Gullbergs text i Design för lärande så anser jag att vårt arbete har kommit längre än den parallellintegrering som hon beskriver (Rostvall & Selander, 222). Vi lyckas ofta med att låta eleverna få arbeta med den uppgift eller det problem som de fått av oss eller valt själva, oberoende av vilket ämne som står på schemat. Detta för att vi konstruerar uppgifter och problem utifrån det som eleverna själva vill lära sig mer om. Det handlar sällan om något specifikt ämne, utan mycket oftare om stora övergripande frågor som t ex det tema vi arbetar med just nu, Förändringar. Vem kan säga emot oss när vi hävdar att alla skolans ämnen med lätthet kan finnas med här? Att försöka svara på frågan varför Obama fått Nobels Fredspris, hur punken uppstod eller hur stor rymden är ger eleven möjlighet att nå många mål i flera ämnen. Det är tom så, vill jag påstå, att det inte går att säga var gränsen går för de olika ämnena i ett försök till att svara på sådana frågor.
Som avslutning så handlar lärande om lust. Hittar jag ett redskap som är lustfyllt för eleverna och som samtidigt integrerar flera av de ämnen och mål som de ska uppnå och/eller sträva mot i skolan så vill jag använda det. Redan gjorda filmer ger oss i skolan ett outsinligt underlag för diskussioner om livet, i det lilla och i det stora. Att producera egna filmer ger eleverna möjlighet att uttrycka något och det är stort att kunna göra det. Att det sedan kan kännas frustrerande att småsaker som tid och brist på utrustning försvårar ser jag som en utmaning. Film är så mycket mer än bara reklamfilmer och att göra filmer med mobilkameran av halvdan kvalité.
Källor
Manus och dramaturgi, Thomas Granath, Medieteket, 2006
Design för lärande, Anna-Lena Rostvall och Staffan Selander (red), Norstedts Akademiska Förlag, 2008
Lärande & kulturella redskap, Roger Säljö, Norstedts Akademiska Förlag, 2005
I ett samhälle där dess medlemmar ständigt matas med information dygnets alla vakna timmar måste man vara smart. Det gäller att välja och framför allt välja bort. Mitt uppdrag som lärare är styrt och finns nedtecknat i olika styrdokument. Det primära är att vara med i processen att fostra demokratiska samhällsmedborgare. Jag vet inte vad framtiden har i sitt sköte, naturligtvis, men jag försöker som lärare och mentor att visa mina elever att valmöjligheterna finns och de bör vara kritiska i sina val och till de grunder varpå de fattar sina beslut. Jag brukar säga att till dem att jag inte vill att de ska bli lurade ”där ute” och att de ska stå upp för det som de tror på. Jag brukar säga till de föräldrar som tycker att deras tonåringar är jobbiga att jag lyckats om de i en argumentation vinner över dem.
Jag behöver också vara smart, bla. när det gäller min undervisning. Det är så många mål att arbeta mot, så mycket jag vill upptäcka tillsammans med eleverna, så mycket att lära. Jag lär mig ju mest förstås, det är en av vinsterna med att vara lärare: Man har bra förkunskaper innan diskussionerna och lärandet börjar. Jag har upptäckt att film (rörliga bilder) är ett bra medium för lärande då den på flera sätt visar sitt budskap. Där finns bild, ljud och ibland text, men även metaforer, symboler och underliggande meningar. Detta är bra även för de elever som inte riktigt passar in i en skola där de primära artefakterna av tradition är penna och papper och det skrivna ordet.
Vår skola har en organisation med helt åldersintegrerad undervisning F-5 och 6-9. Dessutom arbetar vi med ämnesövergripande teman, där alla eller de flesta ämnen och ämneslärare (beroende på temats inriktning) samverkar. Varje elev hör hemma i en mentorsgrupp med ungefär 15 elever som sedan delas upp i samarbetsgrupper om 4-6 elever. Sedan förra läsåret har vi gemensamma temarubriker för hela skolan, men elever och pedagoger i varje arbetslag utformar innehåll och arbetssätt tillsammans. Det finns en rad fördelar med denna organisation, men jag väljer att just nu bara berätta att detta gör att eleverna når flera mål med samma arbete/uppgift och det skapar tid och utrymme för fördjupning och reflektion.
Bakgrund
Det tema som vi arbetar med nu på skolan heter ”Förändringar”. Eleverna har haft en inspirationsfas kring händelser, upptäckter, människor som förändrat världen i något avseende. De befinner sig nu i problemformuleringsfasen och håller på att bestämma sig för en individuell fördjupning. Kursens avslutande uppgift var att använda rörliga bilder på något sätt i ett redan planerat kursmoment/ämnesområde på vår skola. Att använda rörliga bilder i detta tema kändes inte som någon stor utmaning, det svåra var att välja ett sätt som lät både eleverna och mig lära mig något nytt. Vi bestämde oss i vår grupp för att låta eleverna göra egen film trots att tiden var knapp. Ämnet skulle vara en historisk händelse som förändrat världen. Förutsättningarna för själva filmen var i mina grupper att det skulle filmas med mobilkamera, det skulle bara vara en tagning och filmen skulle bli en minut lång och inte fick klippas. Som inspiration fungerade bl.a. två klipp från You Tube, som vi själva fått se under ett av kurstillfällena, nämligen Forrest Gump och Kill Bill 1&2. Grupperna hade allt som allt knappt 10 timmar till sitt förfogande för allt arbete med filmen. De fick, på sin fritid, lägga på ljud och eventuellt snabba upp filmen. De fick även lägga till text. Detta för att jag ju knappast inte kunde säga att de inte fick använda de kunskaper som de redan hade om filmmakande.
Syfte
Syftet för mig och min grupp var att utföra uppgiften på ett genomarbetat och bra sätt som gjorde att vi lärde oss mer om hur man kan tänka kring rörlig bild och lärande i skolan. För eleverna var det att lära sig något om en historisk händelse och i den plocka ut essensen för att sedan göra en film om den på en minut.
Avhandling
När vi i gruppen bestämt hur vi skulle genomföra kursens avslutande uppgift så fick eleverna förutsättningarna för uppgiften. Samarbetsgrupperna satte genast igång med att komma överens om vilken händelse de skulle filmatisera. Mina 12 samarbetsgrupper skulle se till att de inte valde samma händelse. Det finns ju mycket att välja på så det gick galant. De läste sedan om ”sin” händelse i läroböcker, böcker från skolans bibliotek och naturligtvis (?) på nätet. De fick under en bildlektion lära sig mer om filmens/filmproducerandets olika beståndsdelar. De skrev manus och gjorde bildmanus. Min uppgift var att inspirera, komma med frågor som ledde arbetet framåt och bidra med kartong och färg.
Sedan de klippt och målat sin rekvisita och repeterat lite var det dags för inspelning. Vissa grupper hade även tagit med sig annan rekvisita hemifrån eller lånat ihop lite på skolan. De gjorde ett par tagningar var och sedan lade vi över filmerna på mitt USB-minne. Naturligtvis har eleverna fått se varandras filmer – åtminstone de som blev färdiga innan deadline.
Det som vi lärde oss om att spela in film var massor. Några saker visste jag redan från våra tidigare uppgifter i kursen, t ex att det tar ofantligt mycket längre tid att göra film än vad man tror. Eftersom eleverna inte hade så mycket tid så märktes det på resultatet. En annan lärdom som eleverna gjorde var att ljud och ljus är svårt att få till bra med en mobiltelefon. Det var även svårt att på så kort tid verkligen hitta essensen i händelsen och föra över det till en film så att publiken lätt förstod vilken händelse som filmen avsåg.
Vad händer nu då? Eleverna har fått blodad tand och vill lära sig mer om att producera film och att förstå vad det är som gör en film bra, även om det knappast finns bara ett bra svar på den frågan. Vi kommer att fortsätta att använda film som medium för lärande i skolan, åtminstone om jag får vara med och bestämma.
Reflektion
Är det smart att använda rörliga bilder som en del i lärandet? Ja, jag tycker det. Jag ser ofta att (spel)filmer används som någon form av konstgjord andning i skolan. ”Vi har en eftermiddag över – sätt på en film till ungarna!” ”Nu har de ju jobbat så bra, kanske de ska belönas med att få titta på en film. Har du nå’n?” Det uppskattas alltid av eleverna och de, precis som pedagogerna, ser det hela som en avkoppling och ett avbrott från ”vanligt” skolarbete. Våra elever konsumerar en hel del rörliga bilder. Det är min uppfattning i alla fall. Det märker jag i skolan bl.a. på att reklamsnuttar reciteras och actionscener härmas på raster. Även om jag redan innan denna kurs tyckt att film kan användas på betydligt fler sätt än de jag beskrev nyss, så har mina kunskaper breddats och fördjupats genom litteraturläsning och de kursträffar som varit.
Vi lär tillsammans. Säljö har utvecklat Vygotskys tankar om detta och använder begreppet socialkonstruktivism. ”Alla samtal är uttryck för mediering” (Säljö, 37) och att samtala om rörliga bilder tillsammans skapar nya kunskaper. Att titta på film tillsammans kan ge så mycket mer än bara avkoppling. Det finns så mycket att titta på i en film. Handlingen är ju bara en del av filmen som kan analyseras och användas för kunskapande. Hur kan en films anslag ”lura” sin publik är ett annat exempel? Och ska man sedan göra en egen film är det många färdigheter som tränas, inte minst samarbete. Och det är mycket kunskap som tarvas för att få till en film som visar det man vill säga. Tittar man på vårt sätt att arbeta på vår skola så passar arbete kring rörliga bilder in bra. Oavsett vilket tema som vi arbetar med i skolan skulle rörliga bilder men lätthet kunna innehålla många av skolans ämnen. När jag jämför med Lisa Öhman-Gullbergs text i Design för lärande så anser jag att vårt arbete har kommit längre än den parallellintegrering som hon beskriver (Rostvall & Selander, 222). Vi lyckas ofta med att låta eleverna få arbeta med den uppgift eller det problem som de fått av oss eller valt själva, oberoende av vilket ämne som står på schemat. Detta för att vi konstruerar uppgifter och problem utifrån det som eleverna själva vill lära sig mer om. Det handlar sällan om något specifikt ämne, utan mycket oftare om stora övergripande frågor som t ex det tema vi arbetar med just nu, Förändringar. Vem kan säga emot oss när vi hävdar att alla skolans ämnen med lätthet kan finnas med här? Att försöka svara på frågan varför Obama fått Nobels Fredspris, hur punken uppstod eller hur stor rymden är ger eleven möjlighet att nå många mål i flera ämnen. Det är tom så, vill jag påstå, att det inte går att säga var gränsen går för de olika ämnena i ett försök till att svara på sådana frågor.
Som avslutning så handlar lärande om lust. Hittar jag ett redskap som är lustfyllt för eleverna och som samtidigt integrerar flera av de ämnen och mål som de ska uppnå och/eller sträva mot i skolan så vill jag använda det. Redan gjorda filmer ger oss i skolan ett outsinligt underlag för diskussioner om livet, i det lilla och i det stora. Att producera egna filmer ger eleverna möjlighet att uttrycka något och det är stort att kunna göra det. Att det sedan kan kännas frustrerande att småsaker som tid och brist på utrustning försvårar ser jag som en utmaning. Film är så mycket mer än bara reklamfilmer och att göra filmer med mobilkameran av halvdan kvalité.
Källor
Manus och dramaturgi, Thomas Granath, Medieteket, 2006
Design för lärande, Anna-Lena Rostvall och Staffan Selander (red), Norstedts Akademiska Förlag, 2008
Lärande & kulturella redskap, Roger Säljö, Norstedts Akademiska Förlag, 2005
torsdag 26 november 2009
Rapportskrivning
I afton har gruppen träffats. Vilket lärande som blir vid dessa möten. Och samtal. Glöm "ensam är stark" - tillsammans är man starkare. Och smartare.
Denna träff har vi samlat ihop våra anteckningar från kursträffar, litterturstudier, våra försök till skapande och utkast till rapport. Det blev en del. Det finns alltid saker som man skulle vilja ha varit annorlunda, det märker man när något är på väg att ta slut. Litteraturen är bra, men har fått lite tid vid kursens träffar. Det känns så nu när man sitter och författar. Genomläsning av anteckningar, egna och andras, skapar fler frågor än svar. Och det är ju grunden för utveckling, så det blir mer lärande efter kursens avslutande - var så säker.
Men jag håller på att skriva ihop det som ska bli min rapport. Imorgon vid denna tidpunkt torde det vara klart. Ingen direkt tid till någon skrivprocess värd namnet, trots att kursen pågått en längre tid. Men jag kommer att bära med mig det som jag funnit intressant länge, kanske alltid. Och det är viktigare. Bättre rentav.
seeya
Denna träff har vi samlat ihop våra anteckningar från kursträffar, litterturstudier, våra försök till skapande och utkast till rapport. Det blev en del. Det finns alltid saker som man skulle vilja ha varit annorlunda, det märker man när något är på väg att ta slut. Litteraturen är bra, men har fått lite tid vid kursens träffar. Det känns så nu när man sitter och författar. Genomläsning av anteckningar, egna och andras, skapar fler frågor än svar. Och det är ju grunden för utveckling, så det blir mer lärande efter kursens avslutande - var så säker.
Men jag håller på att skriva ihop det som ska bli min rapport. Imorgon vid denna tidpunkt torde det vara klart. Ingen direkt tid till någon skrivprocess värd namnet, trots att kursen pågått en längre tid. Men jag kommer att bära med mig det som jag funnit intressant länge, kanske alltid. Och det är viktigare. Bättre rentav.
seeya
One minute one take
Jag har kastat ut mina elever på djupt vatten. De har egentligen ingen tid till sitt förfogande, men det gör kanske ingenting... De skulle göra en "one minute, one take". Ämnet är en historisk händelse som förändrat världen. 12 samarbetsgrupper på 4-6 elever skapade 12 filmer (rörisar?!) om olika händelser. Jag har sett fem av hittills. De har inte fått redigera sina snuttar annat än att lägga på ljud och eventuellt speeda upp dem för att hinna med mer. Inspiration kommer från You Tube och två kortisar om Forrest Gump och Kill Bill 1&2. De har kommit överens om vilken händelse de vill visa, skrivit manus, bildmanus och tillverkat rekvisita. Detta plus inspelning och en teorilektion om att arbeta med rörliga bilder har inte tagit mer än maximalt 10 timmar. Eventuell redigering har de fått göra hemma. Kändes ju på gränsen till korkat att inte låta de som har kunskap få använda den, så jag lät dem få fixa till dem De spelade in på sina mobiler och det resulterade i dåligt ljus och ännu sämre ljud. Det visste vi om, men lät det bero denna gång. Det roligaste med denna uppgift var att de kastade sig in i den med dödsförakt och att alla i gruppen behövdes.
Vad är film?
Under en av kursens träffar diskuterades begreppet film. Översiktligt förvisso, men jag tycker numer att det är problematiskt att titta på eller producera "film". Rörliga bilder är ju vad det handlar om, så mycket har jag ju förstått. Men att säga att jag tittat på rörliga bilder på tv. Och hur ska man beskriva en *piiip*upplevelse? "Jag såg de där rörliga bilderna, Kvinnor på gränsen till nervsammanbrott du vet, häromkvällen. Vilka himla bra rörliga bilder det var!" Håll med om att låter knöligt. Kanske är jag bara otränad och förändringsobenägen... Gillar engelskans "movie". Vad sägs om: "Jag såg en röris igår, Terminator 2, skäms nästan över att jag tycker den är så bra". Och med det sagt så kommer jag säkerligen "förskriva" mig och skriva "film" tills jag hittar en bättre motsvarighet. Ber om överseende och bättre förslag...
söndag 22 november 2009
Rörliga bilder
Går en utbildning som är så vansinnigt rolig. Rörlig bild och lärande heter den och det är kommunen, Filmpool Jämtland och Dramatiska Institutet som ligger bakom den. Känns helt ok att kunna säga att man är student vid Dramatiska Institutet. Att utbildningen är på distans och bedrivs här på hemmaplan säger jag inte, inte heller att det bara gäller 6 högskolepoäng...
Önskar att jag dragit igång denna blogg lite tidigare så att jag kunnat lagt ut reflektioner här direkt och eftersom, men så blev det inte. På fredag är sista kursdagen och då kommer jag ha lgt upp en lite rapport här på bloggen. Kanske även snuttarna med rörliga bilder som jag och mina eminenta kamrater svettat ihop i höst.
seeya
Önskar att jag dragit igång denna blogg lite tidigare så att jag kunnat lagt ut reflektioner här direkt och eftersom, men så blev det inte. På fredag är sista kursdagen och då kommer jag ha lgt upp en lite rapport här på bloggen. Kanske även snuttarna med rörliga bilder som jag och mina eminenta kamrater svettat ihop i höst.
seeya
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)